Jag kollade ju på Donkey Xote igår, den var helt okej faktiskt. Men inget märkvärigt liksom.. Men i slutet av filmen så spelade de låten, "Donde están mis sueños". Det är en spansk låt med Martha Sanchez, och själva titeln betyder "var är mina drömmar".

Låten är så otroligt fin och jag fastnade för den, dirr   

Den här låten beskriver verkligen hur jag känner och det är den absolut vvackraste jag vet för tillfället! Och att den är på spanska gör den bara tusen gånger bättre!

Men för att ni ska förstå vad jag menar så har jag översatt texten för er   

Under en himmel av tusen stjärnor
Jag ser ditt ansikte i alla
och den kalla mörka natten
Du är månen att vägleda mig

Finns ingen anledning
bara hjärtat
förstå detta vansinne
men jag gör det åt dig
detta ändlösa korståg
ger mening åt mitt liv ...

Var är mina drömmar
där ditt minne
där löftena om vårt förflutna
Var är mina drömmar
och mitt hopp
Var är mitt liv ...

Bara idag har jag en fråga
veta om du fortfarande vill ha mig
är svåra att följa och
Jag vet aldrig var du är

finns ingen anledning
mitt hjärta bara galenskap aria
men jag gör det åt dig
denna ändlösa kamp ger mening åt mitt liv ...

Var är mina drömmar
där ditt minne
där löftena om vårt förflutna
Var är mina drömmar
och mitt hopp
Var är mitt liv .... (BIS)

Girl Tears
Jag kan inte dölja
när det gör ont i själen
är bättre att drömma
och glömma ...

Var är mina drömmar
där ditt minne
där löftena om vårt förflutna
Var är mina drömmar
och mitt hopp
Var är mitt liv
mitt liv ...

Nå, vad tycker ni, visst är den underbar    

God morgon världen, säg vad som står på..  

Igår så låg jag i sängen i flera timmar och bara tänkte. Det är nämligen så att jag har fått en idé! En viktig sak att komma igår nu, jag säger att jag har fått en idé, jag säger varken om den är bra eller dålig, bara en idé liksom..

Den här "idén" är näst intill omöjlig att utföra, och jag är inte ens säker på om jag vill det själv. Det skulle vara det absolut det värsta som någonsin skulle kunna hända mig, och jag skulle förlora allt och alla jag någonsin har. Men jag tänker såhär, "who am i living for?". Om jag "offrar" mitt liv för någon annan, (nu snackar jag inte om att ta livet av mig ;)) för att den personen inte kan få hjälp av någon annan, skulle inte det vara ganska okej? Jag menar, jag har ändå inte planerat in något speciellt i mitt liv, jag tar liksom inte ens morgondagen för given längre.. Då skulle jag ju kunna ge mig till någon annan om den har mer nytta för det..

Sorry för mina konstiga funderingar, jag hoppas inte att ni fattar vad jag menar faktiskt^^  Men jag har långt ifrån bestämt mig om någonting, jag har bara börja tanken, och jag vet inte ens om det här är möjligt eller inte..  

Här får ni en äcklbild på mig när jag är sjuk,  

Host på er   

Tjena alla nattugglor   

Jag tänker inte alls göra ett långt blogginlägg just nu, ska snart dra på en film tänkte jag. Simon har tjatat på mig att jag måste se "Donkey Xote", så jag får la ta och se den ikväll. Det är en tecknad barnfilm som handlar om en riddare, hans granne och en åsna. De ger sig ut på ett uppdrag där de ska leta efter en prinsessa    Typ som så många andra filmer går ut på alltså ;)

Här länkar jag till världens underbaraste låt. Den betyder så otroligt mycket för mig, och jag lovar att ni kommer antingen att älska den eller hata den. Så kolla in den vettja   

http://open-spotify.com/track/43CpOeNkZ6UxgOy70FCTCB/

I wish u a sweet dream or a beautiful nightmare,

XOXO :*

Jag är, förjävla överlycklig?, Ja, det skulle nog beskriva mina känslor ganska bra just nu!

Det du sa idag, jag vet vad det betyder, du vet vad det betyder och det känns underbart. Du behöver inte ens prata med mig, ändå så gör du det. Bara det, värmer!

Det jag fick reda på ikväll, jag blev seriöst tårögd! Helt otroligt, du litar verkligen på mig. Det är verkligen så jag vill ha det, för det kan du verkligen, jag skulle aldrig någonsin svika er! <3 Jag blir typ, hyper?   

   Ja, visst är jag snäll och bjuder på en sjuuukt snygg blid    

Jag kan inte direkt säga att jag har "skolkat" så mycket under grundskolan. Visst stannade jag ibland hemma någon dag extra när jag var sjuk ibland, och det hände även att jag sa att jag var sjuk fasten jag inte var det.. Men det var aldrig någon big deal. För det hände så sällan, och man mår faktiskt bra av att skolka ibland, jag gör det iallafall.

Nu i gymnasiet så skolkar jag MASSSSAAAA!! :$ Verkligen inte bra, men det bara blir så. Pallar liksom inte alltid, så då tar jag en break..

Jag åkte hem från skolan innan jag ens gick på min första lektion. Jag sket i spanskan och satte mig vid en data ist.. Anledningen till att jag åkte hem var blandad. Dels så orkade jag inte vara kvar, antar att det var för att jag fortfarande är förkyld. Efter att jag har kommit hem så har jag sovit i drygt 3 timmar, och jag kan ju säga att jag inte mår så jävla bra asså..

Menmen, jag tänker inte klaga eller tycka synd om mig. Det finns ju alltid de som har det värre..;)

Du påstår att det var såhär jag ville ha det, verkligen inte. Varför skulle jag vilja det liksom, det finns ingen aneldning. Jag fattar att du är trött på mig, men då kan du bara säga att du är det, att det är drf du inte vill vara min vän längre. Jag menar, dina så kallade "anledningar" till att göra slut var ju inte de bästa precis -.-

"När du var här senats hos Anna, då låg du och sura hela dan..hur kul är det? Jag är så jävla trött på att du klandrar oss för att vi inte tycker att det är kul. Det är fan inte vårt fel. Sam har fått dig sånn det är allt jag vill säga!"

"..du vet vad som förstörde sex års vänskap. Din kille. Ja trodde inte någon valde killar framför sin så kallade bästa vän"

Eh, vadå? Låg och sura? :x Det gjorde jag verkligen inte, jag var långt ifrån sur, tro mig. Jag vet att jag inte är samma person längre, det är jag mycket väl medveten om. Du sägar att jag var "sur" för att jag inte skrattade och töntade mig lika mycket som Pernilla gjorde.. Men det var en helt annan person, this is me, Axelina! Sen så är det inte så lätt att vara glad ocg "må bra" längre, jag har det jävligt tufft! Jag menar, Sam, när jag var hos Anna, det var fan mindre än en månad sedan jag fick reda på allt. Hurfan kan du tro att jag bara kan låtsas som om ingenting har hänt? :X

Det är faktiskt riktigt respektlöst, hoppas att du inser det!

Och exakt vad är det som har förstört sex års vänskap? Du skyller på Sam, det ända han har gjort är att förbättrat mig, fått mig att fortsätta kämpa! Är det dåligt? Det är sanarare Axelina som har förstört..

Det sista jag tänker göra är att be om ursäkt för den jag är, så är det bara. riktigt patetiskt om det är det du kräver -.-'

Du fattar inte hur jag kan välja en kille framför "en så kallad bästa vän -.-", det är inget som jag gärna gör om man säger så.. Men du tvingar mig att välja, och då tar jag mer än gärna och väljer Sam! Att du ens kan tvinga mig att välja mellan er, du vet hur jävla mycket jag älskar honom och vad han betyder för mig. Han är död, han finns liksom inte vid liv mer. Det ända jag kan göra är att fortsätta älska honom, och minnas honom, leva för honom. Hur kan du försöka tvinga mig att välja bort det? Jag kan ju fan inte ens vara med honom :x

Nä, jag är så trött på det här! Jag ska låta dig vara, du ska absolut inte behöva vara vän med mig längre om du inte gillar mig, Axelina. Pernilla finns inte mer, visst kan jag sakna henne ibland, men jag mår bra.

Jag har äntligen funnit mig själv, jag tycker att det är..bra?

wellwell, jag orkar inte bry mig mer..Nu vet du iaf vad jag tycker!

Fuck u, Bitch, i can do better!